Vår kommunresa har Ängelholm som fokus denna vecka och vi gör idag ett nedslag hos Munka Ljungby innebandyklubb för att ta pulsen på deras verksamhet.
RF-SISU Skånes Vidar Jonsson Wallin har ställt några frågor till Helena Påhlsson som varit ungdomsansvarig i föreningen i fem år.
Hur kom ni på idén att anlägga fyra utomhusbanor?
Säsongen fick ju ett abrupt slut pga Covid-19. Vi hade mycket kvar av säsongen. Detta i sig blev ju en sorg men även en sorg i att främst våra ungdomar inte skulle ha sin trygghet och sitt ”normala” liv på väldigt länge. Många av våra barn och ungdomar känner en social tillhörighet i föreningen och i sitt lag och det var nog detta som främst drev oss när vi ville hitta alternativ till att kunna ses och till att göra det vi älskar mest - SPELA INNEBANDY. Vi är många eldsjälar i vår förening. Flera av dem är dessutom duktiga på att tänka utanför boxen och se att allt är möjligt. Vi har ett nära samarbete med ett företag som anordnar Ängelholm Outdoor så där föddes tanken att kan vi inte spela inne så kan vi kanske spela ute.
Vad ser ni för effekter av er satsning redan nu?
Det är flera saker som vi kan se effekter av redan nu.
· Flera av våra lag är igång och spelar regelbundet ute på planerna. De får träffas, röra sig och träna med klubba och boll.
· Spontanidrotten i byn och bland våra barn och ungdomar upp till 20 år är mycket högre än vad det brukar vara. Det är nog det mest positiva. Att det blivit en samlingsplats. Man rör sig, är utomhus och träffas under kontrollerade former. Det finns alltid minst en bana ledig för spontanidrott.
· Det finns fyra planer och vi har kunnat bjuda in närliggande innebandyföreningar till att nyttja våra banor kostnadsfritt. Vi vill att alla som gillar innebandy ska kunna utöva detta. Vi hoppas att detta stärker samarbetet föreningarna emellan.
· Två högstadieskolor bedriver på dagtid skolidrott i Munkahallen och dessa skolor har också tillgång till planerna. Vad jag har hört av idrottslärarna har det blivit ett lyft och ytterligare ett alternativ till deras idrottslektioner. Kanske det gör att fler väljer innebandy i framtiden?
Vad är det du som ledare saknar mest i dessa tider (Corona) när det gäller de idrottsliga bitarna?
Jag saknar såklart sporten som sådan. Jag älskar sporten Innebandy och saknar att det inte spelas matcher och att det inte bedrivs träningar/cuper i den utsträckning som vi tänkt. Men det som jag saknar allra mest är människorna. Främst mina tränarkollegor i andra lag, föreningens förtroendevalda, supportrar och ungdomarna som spelar i andra lag än mitt.
På vilket sätt har ni tagit del av Coronastödet från oss (RF-SISU Skåne)?
Såklart att det kostar en del att anlägga fyra st Outdoorplaner. I både tid och material. Det ska fraktas fram och tillbaka, marken skulle göras i ordning, fiberduk inköpas. Det ekonomiska bidraget från RF-SISU Skåne är ju en del för att göra detta möjligt utan att i för stor del påverka föreningens ekonomi. Vi tycker det är otroligt bra att få stöd i denna satsning för våra barn och unga.
Vi har även många medlemmar som gjort detta möjligt genom att bygga, frakta saker mm. Samarbetet med Hiway Event och att vår grannförening Munka-Ljungby IF kunde låna ut en bit av sin grusplan. Vi har även fått en del lokala företag att sponsra denna satsning, vilket är väldigt bra då kommunen inte har varit delaktiga i detta. Så ett stort tack till RF-SISU Skåne och till Riksidrottsförbundet som ger möjligheter att göra verklighet av idéer.
Något övrigt du vill tillägga?
Till andra föreningar; våga tänk nytt. Se till barnet och ungdomen. Många barn och unga har sin sociala tillhörighet i sin förening. Se möjligheter. Be om hjälp. Tillsammans är vi Idrottsföreningar starka och jag hoppas att alla föreningar ska kunna samarbeta för barn och ungas bästa, inte konkurrera utan jobba för att barn och unga ska må bra och kunna göra det de älskar. Oavsett sport, by, stad eller förening. Tror ledordet i dessa tider är #tillsammans.
